Vi är samma folk som firar.
Firar du med hela familjen frågar folk. Javisst. Fast familjen är inte så stor. Det är jag och mina gamla föräldrar. Numera är de dessutom gamla "på riktigt" med sina 75 och snart 82 år på jorden. Rätt så pigga ändå skulle jag säga.
Förövrigt är det inte så många andra människor.
Medan andras släkter och kontakter under julen ökar så minskar mina.
Det är nog den tråkigaste helgen på hela året och jag tycker själv att det bästa med julen är när den är slut så att det ändå känns okej att höra av sig till "storfamiljsvännerna" igen. I väntan på det så får jag roa mig själv på bästa sätt. Det brukar handla om att åka skidor, promenera, simma, läsa både "måste"- och nöjeslitteratur, ägna tid åt det otroligt eftersatta hushållsarbetet, skotta snö, ta vackra vintriga bilder och göra islyktor. I år är det inte möjligt att göra flera av de här aktiviteterna. I stället har jag i dag exempelvis genomfört en stavgångsprommis med joggingskor (!!) på fötterna och som det ser ut just nu blir det ett extra blogginlägg! Jag tog med kameran samtidigt med stavarna. Och som synes är det inte riktigt solklart att dessa bilder är tagna den 26:e december!
Passade på att jaga solskenet också och fotade lite vid utkikspunkten vid Storbrott.






Inga kommentarer:
Skicka en kommentar