I dag vaknade jag och Mona till ösregn och dimma utan sikt.
Likväl, jag är trots allt i Norge, drog vi oss inte särskilt länge efter frukost innan vi kom ut på tur.
Efter att ha rådfrågat personalen gick vi så en väl avvägd kortare tur från Haugastøl en liten bit mot Krækkja.
Den skulle vara bland de torrare 😉
Väl inne vid DNT-skylten mot Krækkja möttes vi av en uppåtgående stig som tagit sig extraknäck som bäck. Lite längre upp hade bäcken blivit riktigt stor. DNT-T-erna såg vi så vi följde mycket riktigt en stig.
Även några får såg oss och en eller två av dem var verkligen fundersamma över vår framfart. Som extra bonus hamnade undertecknad mitt i ett stenröse med såphala bautastenar. Ni som känner mig vet att det är något av det värsta jag vet.
Trots den äventyrliga starten kom vi oss upp längs fjällsidan, hade som alltid i Norge vidunderlig utsikt, och kunde avnjuta matsäcken medan det var uppehåll.
Mot slutet av pausen hörde vi ett dovt muller i fjärran. Någon minut senare blixtrade det till och så kom det VERKLIGEN en regnskur. På nervägen fick vi bråttom och brydde oss inte särskilt mycket om hur blöta vi blev och jag unnande mig även ett äkta gyttjeskobad. Såna behövs i bland.
När vi närmade oss hytten igen så tittade solen ☀️ fram igen och det blev riktigt fint en stund.
Nu laddar Mona och jag för tillökning av Randi. Ser fram emot det och trerättersmiddag senare i kväll. Hyser en förhoppning om att skorna torkar till i morrn. 😃
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar